Nice 2016: Dag 11 Tisdag 26 juli. Det är bra med semester. Inga planer är huggna i sten, så när en god vän ringde i går och påminde oss om att vi skulle träffas idag svarade vi självklart ja. Det innebar att jag hann med några timmar i strand först. Hissen är fortfarande trasig och för mig går det ju bra men jag undrar om det finns t ex äldre människor i huset som inte kan ta sig ut eller in. På vägen ner i trappan mötte jag en ung man med stege och tänkte att detta var kanske räddningen, men icke. Lappen med informationen att hissen är trasig är att det inte finns någon ström, sitter fortfarande kvar
Jag brukar titta på folk när jag är i strand. Gissa varifrån de kommer, om de är Nice-bor eller turister. Här ser man också alla sorters människor. Det är alltid några som packar ihop parasoller, stolar och strandmadrasser samtidigt som andra kommer och packar upp motsvarande. Här finns alltid många italienare som oftast är unga par eller stora familjer med högröstade mammor som försöker hålla ordning på sina barn och här finns chicka fransyskor som matchar sina bikinis med strandväskorna. Idag såg jag också en kvinna som letade efter mat i soptunnorna. Först trodde jag att hon letade efter något som hon hade slängt av misstag men när hon hittade en mjölkflaska som hon drack ur och några bitar torrt bröd, förstod jag.
På gatan i hörnet mittemot vår balkong vankar en kvinna fram och tillbaka på kvällarna. Hon kommer sådär vid tiotiden och försöker få napp. Prostitution som företeelse gör mig arg, ledsen och beklämd. Jag vill ropa till henne att hon inte ska behöva sälja sig på gatan, att det inte är värdigt, men det gör jag inte. En stor del av tiden använder hon till att skälla på någon i mobiltelefonen, jag vet inte vilket språk det är men tänker att hon verkar i alla fall ha skinn på näsan.
Bullret från byggarbetsplatsen nedanför har nästan avtagit helt. Jag vet inte vad de gör nu men jag tänker att de måste ha det tufft i den tryckande värmen iklädda hjälmar arbetskläder och gummistövlar (!) utan möjlighet till skugga.
När jag går hem från stranden ser jag varje dag flera unga män som sitter och tigger på gatan och så han som sover på soffan utanför livsmedelsaffären.Det finns många som på olika sätt lever på livets skuggsida därför känns det extra bra att höra cikadorna i korsningen Boulevard Gambetta och Rue Dante. Där sitter de i träden och överröstar till och med trafiken.
Nu drar mörka moln in och kanske kommer det lite välbehövligt regn. Vi får ta ryggsäcken till affären, Max vår dramaten, klarar inte sex trappor fullastad.
Senaste kommentarer