Nice dag 19: Onsdag 21 augusti
Efter att ha varit i Cannes började vi prata om ifall vi skulle vara där nästa sommar. Idag har vi varit i Menton bara för att se hur det känns att vara där, så vi täcker i alla alternativ. Vi var ju där som hastigast för ett par veckor sedan men då bara för att titta på lägenheten.
Vi hade världens flyt med resan dit, vi gick hemifrån fem i åtta och en timma senare var vi i Menton. Det var tur att vi var ute i god tid till busshållplatsen eftersom bussen kom fem minuter före utsatt tid. Det var jättefullt på tåget men den här gången var det inte turister utan människor som var på väg till jobbet i Monaco, där nästan alla gick av.
Vi har bott i Menton i sammanlagt sex veckor och känner den lilla staden ganska väl. När vi klev av tåget kände vi båda att vi har kommit hem. Axlarna åker ner en halvmeter och vi bara tog in lugnet. Jag har skrivit mycket om det där med att det ska vara lugnt, men vi inser hur viktigt det är för oss och i Menton går allt i långsammare tempo, det vet vi.
Vi gick från stationen till Avenue de Verdun som är Mentons Boulevard Gambetta kan man säga, en av huvudgatorna som går igenom staden. Vi noterade att det har förändrats en del, butiker och restauranger har kommit till och andra har försvunnit sedan vi var här senast.
I ett gathörn finns ett bageri och kafé där vi åt frukost. Det blev kaffe, te och så delade vi på en Pan bagnat, som är en traditionell specialitet från Nice, bestående av ett runt bröd, ansjovis, ägg, oliver och sallad, här var ansjovisen ersatt med tonfisk. Kanske inte det vi i Sverige brukar äta till frukost, men gott var det.
En hemlös äldre man kom och visade sig i ingången till kaféet och satte sig sedan vid ett av borden på trottoaren. Efter ett par minuter fick han en kopp kaffe och en croissant. Det var ingen som tog betalt och jag tror och hoppas att han får sin frukost där varje dag som en gest av medmänsklighet.
Vi fortsatte till stranden och konstaterade att det var gott om plats. Här finns inga privata stränder utan hela Solbukten är en enda lång allmän strand, vissa delar är även öppna för hundar.
Utmed strandpromenaden ligger restaurangerna på rad och här ligger de precis vid stranden medan köken ligger i byggnaderna på andra sidan gatan. Det blir mycket spring fram och tillbaka för personalen. Vi åt lunch på en av restaurangerna i närheten av saluhallen. Den är imponerande i sig och ett av Mentons landmärken. Lunchen var jättegod och lagom mätta och loja gick vi vidare mot Les Sablettes som är den andra stora stranden. Här har det varit lite ruffigt intill muren mellan stranden och gatunivån tidigare men det har skett en omfattande renovering och nu är det ett fantastiskt fint område där de tomma ”grottorna” i muren har förvandlats till restauranger, barer, kaféer och affärer. Det finns en ny liten strandpromenad med soffor under pergolor och stranden är långgrund. Priserna är dessutom förvånansvärt låga på mat och dryck. Det var så positivt att komma dit igen och det stärkte ytterligare vår känsla av att vi vill komma hit igen nästa sommar.
Efter en heldag i Menton landande vi ganska utmattade hemma i lägenheten. Vi har börjat städa och packa så smått och i morgon är sista dagen här och det känns likadant som varje år, jag hör hemma här.
Senaste kommentarer