Nice dag 17: Måndag 19 augusti
I morse var vi faktiskt uppe med tuppen, men min rygg protesterade högljutt. Det är ett italienskt par som äger lägenheten och själva sängramen är fin och snirklig, utsmyckad som många italienska möbler är. Dock har resårbottnarna i det närmaste gjort sitt. Vi har ju bott här i sammanlagt två månader tidigare och då har de varit bra, men nu känner vi att det är dags att byta ut dem. Dessutom gnisslar sängramen varje gång jag vänder på mig.
Vi kravlade oss ur sängen och tog bussen till tågstationen strax efter åtta. Resan till Cannes var raka motsatsen till den till Villefranche-sur Mer. Det var inte mycket folk på stationen och vår tågvagn var så gott som tom, så ett tips till er som ska resa på orter med mycket turister, gå upp i tid.
Vi har varit i Cannes en gång tidigare men det var flera år sedan så vi tyckte att det var dags igen. Vi åt frukost på ett litet kafé ett par kvarter från tågstationen och strosade sedan ner till den långa sandstranden som sträcker sig utmed bukten. Vi gick på Rue Meynadier, en gågata med mycket affärer och restauranger. Många har gett omdömet att visst, det är en turistgata, men den är trevlig och värd ett besök och jag håller med. Överhuvudtaget tycker jag att vi blev glatt och trevligt bemötta överallt.
Cannes har ca 75 000 invånare, vilket med svenska mått mätt är en ganska stor stad men den känns ändå greppbar. Nu rörde vi oss bara i turiststråken och staden är så klart mycket större än så. Jag förstår också varför filmfestivalens utmärkelse är en palm, för det finns hur mycket palmer som helst här.
Vi åt lunch precis där Rue Meynadier tar slut och gamla stan börjar. Det var ett typiskt turistställe och vi åt en trerättersmeny för 17€ var. Man får vad men betalar för och våra förhoppningar var inte särskilt höga. Vi blev inte heller besvikna utan maten var som vi förväntade oss. Ganska smaklös men den gick absolut att äta. Jag märkte att jag har vant mig vid lite bättre restauranger när jag reagerade på att vi inte fick nya bestick till varmrätten och ingen kommer och häller upp dryck, det får man göra själv, men mätta blev vi.
Liksom alla städer och byar utmed Rivieran, slingar sig Cannes upp utmed bergen och det var brant att gå uppför gränderna i gamla stan. Restaurangerna kantar de samla gatorna och jag kan tänka mig att det är jättemysigt här på kvällen. Nu var det sen eftermiddag och de flesta hade stängt.
Högst upp ligger Église Notre-Dame-d’Espérance de Cannes. Vi har varit här förra gången när vi åkte det lilla turisttåget (ja jag vet, vi är superturister ibland). Jag gick upp själv eftersom det var för långt och brant för Snibbe. Här är en fantastisk utsikt över staden och havet och jag gick in i kyrkan. Snibbe fick i alla fall se fotona jag tog, även om det inte är samma sak som att stå där själv.
Inte helt oväntat blev det Uber hem. Det blir ofta så, det går bra för Snibbe att åka kollektivt i början av dagen men han får gå ganska mycket och när vi ska hem är han väldigt trött i ben och armar efter att ha gått med kryckor en hel dag. Jag måste medge att jag också tycker att det är helt OK att bli skjutsad från punkt A till B.
Det har varit en mysig dag och vi har pratat mycket om vi kanske ska tillbringa nästa semester här. Det är kul med nya vyer, vi har mycket kvar att upptäcka i Cannes och vi har inte varit särskilt mycket väster om staden. Det tar dessutom bara ca en timma med båt till Saint Tropez så vem vet, kanske vi kommer dit nästa år
Senaste kommentarer